Den 19 maj 1996 kom en go liten bebis till världen and that was me! haha.
Mitt fullständiga namn är Alicia Mikaela Rodriguez Törnblad. Namnet Alicia fick jag efter min pappas faster, Mikaela efter min farfar (Miguel), Rodriguez är pappas efternamn och Törnblad mammas.
Jag är född på Mölndals sjukhus, och min första bostad var på samma gård som jag bor nu med mamma fast en annan lägenhet.
Mina föräldrar skilde sig när jag var väldigt liten, när jag var två tror jag. Mamma lämnade pappa och pappa flyttade fyra gårdar ifrån och sen dess har jag bott varannan vecka hos pappa och mamma.
När jag var runt två år gammal så lärde jag känna två av mina första kompisar, Gunaj och Meri-tuuli. Vi umgicks nästan varje dag. Men det var också oftast så att två av oss gick ihop och den andra blev ensam.
Det var oftast jag och Gunaj som var tillsammans när vi var små, vi hittade på en massa bus.
Tyvärr har vi inte så bra kontakt idag fast dom bor kvar, Gunaj på några gårdar ifrån men ändå..
Men jag är ändå glad för att de två har hållt ihop och är bästavänner fortfarande idag!

När jag var fyra började jag i (flamenco) en spansk dans. Min syster gick där också. Det var verkligen så kul på den klubben! Min pappa var chef där under ett år, så kommer ihåg att jag alltid sprang till bardisken och tog massa sura klubbor och delade med mig till kung och fosterland , HAHA!
Men sen efter ett par år slutade våran underbara danslärare för att hon blivit typ kränkt av en jävla idiotjävel. Alla var jätteledsna, och ett flertal kom aldrig tillbaka till klubben. Min mamma tyckte att jag och Emilia skulle dansa vidare, Emilia prövade i en annan grupp men jag vägrade. Emilia tröttnade väldigt fort eftersom att det inte var alls desamma.


Tror det var samma dag som jag började ettan som jag fick en lillebror. Kom ihåg hur stolt jag var och berättade det för min nya lärare (Marica). Då bodde vi i hissingen med pappa och hans dåvarande flickvän som han träffade när jag var fyra.
Den 19 maj året var 2003, på min sjunde födelsedag gick min underbara farmor bort.
Några veckor innan hon lämnade oss fick jag en älg av henne "ett gossedjur", och det sover jag fortfarande med hos pappa! Det går inte en dag utan att jag tänker på henne, tänder ett ljus för henne varje födelsedag.

Min första skola hette vättnedalsskolan och ligger nästan precis utanför mig.
Jag gick i den skolan, i samma klass upp till fyran. I femman bytte jag skola, och började på eklandaskolan. En skola i mölndal där min syster också gick.
Det var svårt att smälta in där när jag kom dit eftersom att jag gått på en skola innan där folk använder ord som  "hora" som ett slangord och på denna skolan visste dom knappt vad en hora var...
Men jag fick kompisar rätt fort, växlade kompisar hahah, bråkade en del med vissa och blev sen kompisar igen!
Gick med den klassen både i femman och i sexan, och i sexan var vi i finland. Gudars vad kul det var!
Men sen när vi skulle börja sjuan.. Splittrades vi. O herre vad jag grät den dagen, och dagen då vi började sjuan igen. Men efter någon vecka så hade man nästan slutat bry sig, man saknade men det fanns inget att göra åt. Så jag gick med några av mina gamla klasskompisar i klass "7M" under två terminer.
Nu i höstas flyttades vi från eklanda över till lindhaga som nu kallas för "ekhagaskolan".
Det var för att skolan var för liten och skulle bli 1-6 skola.
Anyway, nu går jag i åttan på Ekhagaskolan. Med undervisningsgrupper, vilket är väldigt segt, men det funkar.

Det var även en period i mitt liv då jag ville ta livet av mig, jag är ärlig nu. Jag var hos BUP en gång i veckan och pratade, i början bara grät jag och ville bara därifrån men sedan flöt det på och blev bättre.
Det var även under den tiden som jag träffade min bästavän Emma, hon har liksom fått mig att vilja leva. Hur svårt det än är så känns det alltid lättare att ha henne vid min sida. Tror inte ens att jag levt idag utan hennes hjälp. Och det är lite komiskt för i början när hon började min skola i trean så hatade vi varandra... Och nu är vi oskiljaktiga!

Idag lever jag fortarande mitt liv i västra frölunda (göteborg). Precis som alltid med mamma på gård ett. Och pappa bor en gård ifrån, så det är ju rätt nära..
Har glömt att berätta om min mammas pojkvän "Danne" också. Sedan sex år tillbaka. Han flyttade in hos oss sommaren 2005 och sen dess har vi levt ihop de veckor jag är hos mamma. Han är som en extrapappa för mig, och jag älskar honom och är tacksam över att få ha honom i mitt liv. Precis som jag är tacksam över mina underbara föräldrar!

Mitt liv har alltid varit upp och ner, det har gått i vågor.
Jag har blivit sårad så många gånger. Och varje gång jag tror att jag hittat den rätta killen så visar det sig att han är ett äckligt as och jag trycks ner igen och måste ännu en gång försöka klättra mig upp.
Jag har haft tusen olika "bästavänner" under min uppväxt. Men nu vet jag iallafall att den personen som jag alltid vill ha kvar är du, Emma Lisa Monia Björkroth.

Jag vet att denna texten blev en aning skev och konstig.
Men om jag skulle skriva hela mitt liv så skulle det ta bra tid. Eftersom att jag gått igenom så otroligt mycket...
Aja, nu har jag skrivit ner en bit iallafall.