svenska essä / min kärlek..

Jag har aldrig trott på kärlek, förens nu.
Jag har alltid varit en väldigt tveksam tjej!
Tveksam på vad jag gör, på vad jag säger och på min kropp och mitt utseende. Men jag har ändå på något sätt stått upp för mig själv och är det något jag aldrig backat för är det att stå upp för mina vänner. Jag sätter alltid de jag tycker om i första hand, och tänker sällan på mig själv.
Min uppväxt har inte varit den lättaste, jag har mått psykiskt dåligt över många olika skäl. En sån uppväxt ska inte ett barn behöva genomgå, för jag hade det svårt redan som väldigt liten under en del perioder.
Jag har fått mitt hjärta krossat alldeles för många gånger av så kallade "pojkvänner" som fick en att känna sig älskad, och varenda gång trodde man att det skulle funka, "han älskar mig". Men nej..
Jag hade aldrig varit i ett seriöst förhållande och alltid fått mitt hjärta krossat, väldigt väldigt snabbt..
Tills nu.
Nu har jag en underbar pojkvän som jag helt ärligt skulle kunna gå genom eld för.
Han har fått mig upp på fötter, fått mig känna mig älskad och behövd.
Jag behöver aldrig låtsas, jag kan alltid vara mig själv tillsammans med honom.
En känsla jag aldrig känt innan, och som jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva efter alla misslyckade förhållanden..
Nu är jag mer säker på mig själv än vad jag någonsin varit innan. Jag bryr mig inte alls lika mycket om vad folk tycker tänker eller säger. Men självklart, jag är mänsklig. Jag tar åt mig om det är något riktigt allvarligt.
Men inte som förut.
Jag har inte bara funnit kärleken, utan också en bästavän. Min kärlek och bästavän
Man använder sina erfarenheter och tragedier till styrkor.
Det är ju först när man är på benen igen som man kan vända det dåliga till något positivt, och tills dess måste man kräla sig upp.
För att kunna bli stark.

Kommentarer
Postat av: Wille

Jag älskar dig mest i hela världen <3

Varje andetag jag tar är för dig!

2011-11-07 @ 22:03:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0