Bjuder på schtekarbilden!








Väldigt fina bilder må jag säga... Inte alls sliten som ni ser! ;)

Lika tårfyllda ögon och skakig varje gång jag ser denhär videon....
Kan inte ens föreställa mig om min pappa varit med i det här och en dag bara plötsligt kommit från ingenstans, tror seriöst att jag skulle svimmat. Jag älskar min pappa över allt annat, och förstår barnens glädje när deras föräldrar kommer hem såhär "surprise". Har ni inte sätt videon är det dags nu, för den är så värd att se!

Hi sweeties.

Fy fan, skolan dödar mig, allting bubblar i hjärnan på mig. Men jag orkar inte plugga, eller ska jag vara lite finare i orden "studera". Hahah fan vad mobbad jag är..
Anyway, nu kom vi nästan ifrån ämnet här.

Skolan tar livet av mig, fick dessutom mitt underbara schema, som inte alls är så jäkla underbart...
Kom inte exakt ihåg vad det stog, men har jäkligt långa lektioner. 2 timmar vissa gånger, kill me...
Dessutom så fick jag reda på att de grupper jag går i "ett" och "fyra" har en massa olika lektioner, ena dagen har jag engelska med grupp fyra och andra dagen med grupp ett, hur tänker dom? Seriöst, ha samma ämne med samma lärare, fast olika människor, på olika dagar!? Jag kommer tappa min hjärna, i swear..

På onsdagar och fredagar har jag inte en enda lektion med Cissi, I'm so sad!
Men men, får väl se det från den ljusa sidan. Att jag har alla lektioner med henne resten utav dagarna.
Men deras nya sätt att tänka suger ju appung...
Ville komma på något nytt, tänka som ingen annan skola gjort, och göra det ingen annan har. DET KANSKE FINNS EN FU*CKING ANLEDNING TILL VARFÖR INGEN SKOLA GÖR SÅ!?!?!? AAAAASH, arg jag är...

Hihi, nejdå. Har varit hos pappsen sedan jag slutade, så tror att det blir att gå över till mami snart och plugga lite.


OCH EMMA, SER DU DET HÄR SÅ RING/SMSA MIG!!! snorunge (L)(L)(L)(L)(L)(L)

KISSES BITCHES

Vi hörs när jag är hemma igen! peace

(batterierna till min kamera var helt fucked up, så fick använda mobilen. Men de flesta korten blev ju ändå bra!)

Tack allihopa för en underbar helg. Ni är guld värda! Jag älskar er

Detta har varit min andra dag på "ekhagaskolan" som föredetta 'lindhagaskolan' nu bytt namn till..
Det känns faktiskt helt okej, än så länge.
Fick inte den bästa basgruppen, men fick gå med mina underbaringar på alla lektioner förutom typ idrott, slöjd musik och hemkunskap, skulle jag tro. Jag och Cissi tillsammans i ett klassrum igen, så har det inte varit sedan sexan, för två år sedan. Vi får se hur detta kommer att gå! Vi som skrattar bara av att kolla på varandra, hahaha.

Imorgon börjar dom vanliga lektionerna, kom inte in i mitt skåp idag heller, prövade även alla brevid. Vad vet jag, kanske har gått till fel skåp. Kanske var längre bort, får väl se hur det går imorgon...

Det har iallafall börjat bra nu, så jag hoppas att det fortsätter på samma spår..

Ska försöka sova nu, somnade över två igår..
Inte bra alls, Icke!

Så vi hörs imorgon förmodligen.
Se ya

Har inte orkat vara lika aktiv, inte orkat uppdatera alls mycket denna veckan...
Är väl för att jag är sjukt seg, skolan börjar ju på måndag, känns så sjukt overkligt, att ens tänka på att sommarlovet är slut...

Gick över till pappa igår vid elva, kvart över elva. Ville kolla O.C och one tree hill. Blev inte så mycket one tree hill, men imorse eller ja vid tjugo över två då jag steg upp kollade jag mest one tree hill tills halv tre då jag gick tillbaks till mamma. Gjorde mig iordning litegrann och åt en macka, sedan drog jag mot stan och mötte Lone.
Jäklar vad vi gick runt överallt, fram och tillbaka. Och redigt mycket mat åt vi! HAHAHAH.
Träffade kusinen och hennes kompisar lite senare, var med dom i en timme typ. Lyssnade på några mongolider typ som sjöng och så, fick en atougraf faktiskt! STOLT! Sedan skulle dom iväg för att kolla Kapten Röd. Vi möte Emma och Emelie och drog också oss bort dit, men Emma och Emelie väntade på någon kompis så vi drog oss innåt för det började bli fullt. Och dom fick stå utanför galler/staket sedan för att det vart så knökfullt. Kom ganska nära honom, skrek som en galning haha. Vi stack därifrån lite tidigare, typ vid halv elva för att inte behöva trängas med alla människor sedan. Drog mot donken och köpte hamburgare! YAMMIE.
Jag och Emma tog spårvagnen hem runt elva och var hemma halv tolv, fem över halv typ.

Nu ligger vi och kollar på Criminal minds, ska väl försöka sova när det är slut.
Fattar inte hur jag kommer palla att gå upp när skolan börjar...
Jaja, måste kolla nu! Annars hänger jag inte med... PUSS!

Åh äntligen!
Nu är mina alla fyra O.C säsonger klara och nerladdade!
Nu är det bara one tree hill kvar!
Tyckte att det blivit för mycket av vänner... Hahaha.

Så är ju detta de 3 bästa tv serierna som finns!
Eller ah O.C slutade ju för ett jäkla bra tag sedan men whatever. LOVE IT!

Så ska lägga mig i sängen nu och glo på O.C. Mysigt!

Men vi hörs senare igen!
Puss



it's true, life will smile for you.

Vet ni? :D
Idag var det exakt ett år sedan som jag startade bloggen.
En helt vanlig tjej från göteborg på 13 barre.
Ska jag berätta lite om mig själv? Det har jag ju knappt hunnit, ändå har det gått ett år nu...

Mitt fullständiga namn är Alicia Mikaela Rodriguez Törnblad.
Jag är 14 år och bor varannan vecka hos mina föräldrar, inklusive mammas pojkvän Danne.
Jag har två syskon, med gemensamt kött och blod. En lillebror Nicolas och en storasyster, Emilia.
Jag har levt mitt liv i göteborg (frölunda, grevegård) sedan jag var nyfödd.
När jag var mindre var jag en sprallig tjej som var för det mesta rätt så nyfiken på saker och ting...
Mina bästavänner var Gunaj och Meri-tuuli. Vi var med varandra i stort sätt varenda dag. Skrattade och busade, som småtjejer i den åldern gör.
På den tiden visste man inte hur svåra saker och ting kunde bli när man blivit äldre. att man var tvungen skärpa till sig och växa upp. Man visste ingenting om när mensen skulle komma, hur det skulle kännas och knappt att man ens skulle få den.. Man visste ingenting om hur mycket man skulle utvecklas d.v.s när brösten växer, man får hår här och var, man blir större, får annorlunda röst osv osv. Man visste ingenting om hur man skulle bete sig och vara kädd för att känna sig godkänd i en annans öga. Nu tror vi oss veta, vi gör som alla andra gör (de flesta av oss).
Nu är våran största rädsla att inte passa in, att inte bli godkänd i en annans ögon.
Nu vill man bli större, festa gärnet och komma hem sent, men samtidigt vill man bara tillbaka till sandlådan och sina föreldras öppna famn..
Man vill duga för den man är, vilket alla människor egentligen gör men lurar sig själva..

Från mellanstadiet och upp i högstadiet(vilket var fyran, femman på min skola!?), man kände sig cool och började umgås med fler människor, vilket man gjorde redan innan. Man fick nya uppfattningar om livet, man fick flera hårda ord riktat mot sig och man blev mer sårad än vad man blivit förut, trots att man var en liten "tuffing".
Ord som "hora, slampa, fitta, kuk osv." lärde jag mig väldigt väldigt tidigt.. Tyvärr.
Och använde dom tillumed i vissa sammanhang. Nu i efterhand skäms jag.
En liten skitunge på 10 barre som kallar någon för "jävla hora" för att den tex knuffat omkull en...
De orden fick jag höra nästan dagligen... För skolan jag gick på var ingen bra miljö att bli en bra människa och växa upp i.
Trots att jag blev äldre med åren, så blev man nästan yngre och pinsammare i både språk och sett...
Det var en jobbig tid för mig, i fyran speciellt.. Ni kanske inte vet det, men jag har faktiaskt ingenting att dölja.
Jag började bråka med kanske fel personer och stängde in mig på mitt rum för det mesta. Jag mådde så dåligt, jag skärde mig inte jag var för feg för det men det min pysiska smärta drabbade mig värre än 100 skärsår..
Mamma och Pappa började bli oroliga och tvingade mig till bup, det var nog sommarlovet efter fyran...
Jag var där, först satt jag mest och grät, mamma grät. Men tillslut öppnade jag mig och började prata.
Jag var där en tid i femman också, tills det tillslut var över. Jag mådde bättre.. Inte bra, men bättre...
Jag har aldrig mått helt underbart fantastiskt super bra, vid vissa tillfällen kanske men aldrig för en längre tid.
Det var först när jag träffade Emma som jag hamnade på rätt spår igen.. Det var iofs i fyran, sommarlovet innan femman skulle jag tro?. Hon har alltid fått mig på bättre tankar och på något sätt så gör hon mig hel trots mörka dagar, när man helst bara vill försvinna så vill man finnas kvar, och det är tack vare dig, min ängel.

Historian har knappt börjat.. men det skulle ta evigheter att skriva allt nu, så jag fortsätter nog en annan gång...
Bla när min pappa träffade min lillebros mamma och mitt spralliga glada jag började tappa hoppet om livet. Då var jag fyra, men jag förstog inte så speciellt mycket. Men tillräckligt för att veta att deras förhållande en dag skulle leda till deprition... vilket det tillslut gjorde. Och sedan vid sju års ålder när min farmor gick bort, på min sjunde födelsedag.. Mitt allt hade lämnat mig, den som betydde så mycket. Min farmor gjorde så stort avtryck i mitt liv men nu är hon borta, hon finns inte kvar hos mig, här nere på jorden. Men som en tatuering är hon mig nämast, hon lämnar aldrig mitt hjärta. Hon finns alltid där.


Nu är jag fjorton år, har inget vidare bra självförtroende. Jag har väldigt svårt att tro på mig själv och på saker jag gör. Men jag är äldre nu så man måste lära sig att leva med vissa saker och ting, att livet inte alltid är enkelt och det är något man måste finnas sig i. Man måste lära sig att gå vidare, det blir bättre tillslut.

Följ alltid ditt hjärta, även om hjärnan säger motsattsen så är det hjärtat som leder dig på rätt väg.
Våga stå upp för dig själv, visa världen vem du är. Och att du duger precis som du är..

/ Alicia Mikaela Rodriguez Törnblad.

Åh, hade skrivit ett låååångt inlägg så bara försvinner det....
FAN VAD IRRITERAD JAG BLIR NÄR DETTA HÄNDER...

Anyway, vaknade vid ett halv två som vanligt nu för tiden, tvingade mig som vanligt upp, fast jag egentligen ville sova vidare. Skolan börjar ju om femton dagar, känner mig absolut inte redo, för lindhaga(ekhaga!?), whatever. Sätt ifram mot det myyycket mer om det varit på eklanda, men nej..
Men det gäller väl att börja ändra på mina sovrutiner, lägga mig tidigare, trots att jag inte är trött...

Jaja skitsamma, orkar inte skriva mer. Känner att detta inlägget blev totalt misslyckat pga mitt andra som radderades.

Vi hörs senare....