Jag ska göra som min mamma säger och som hon alltid sagt, jag ska hålla huvudet högt och inte ge någon utav er någon makt.

Jag vet att jag skrivit mycket skit i min blogg, bla om mitt ex.
Men i början var det bara för att jag saknade och älskade honom så sjukt mycket. Jag gick sönder inombords. Så det hjälpte mig på något sätt att skriva om honom. Jag ska inte sitta här och säga att han var världens svin. För även om vi hade våra dåliga stunder. Så hade vi otroligt bra också. Vi gjorde allt tillsammans och delade på allt. Och när det väl gällde så fanns han där, han ställde upp och visade världen att jag var hans.
Så det spelar ingen roll vad han än säger, vad hans kompisar säger eller vad mina nära säger. HAN kommer alltid att vara min första riktiga kärlek, han kommer alltid vara den första killen jag pressenterade för mina föräldrar. Och han kommer alltid finnas i mitt hjärta, någon stans. För man glömmer aldrig sin första riktiga kärlek. Man gör inte det. Så vad jag än sagt, hur många gånger jag sagt att jag hatar honom och att jag inte fattar hur kan kunde behandla mig så. Jag kommer aldrig kunna HATA HONOM, Alltså verkligen hata honom. Efter att jag älskat honom till döden och allt som vi gått igenom så tror jag faktiskt inte att jag kommer kunna det, vad han än kallat mig eller vad han än nu tycker om mig eller om han någonsion ens älskat mig.
Så jag säger förlåt. Egentligen kanske jag inte borde. Men jag erkänner iallafall mina fel. Men jag har bara varit så förbannad arg och ledsen och besviken. Det är inte det lättaste att få sitt hjärta krossat. Och det hade hänt massa annan skit som jag mådde dåligt för när han gjorde slut, så det är ett under att jag ens kunde gå med ett leende på läpparna. Men nu säger jag förlåt. Och jag hoppas att en dag, att vi en dag kommer kunna se på varandra. Att vi en dag kan kunna snacka normalt. För efter nästan ett halvårs förhållande så borde man kunna avsluta det på ett moget sätt. Men det enda man kan hoppas på nu är att framtiden kan erbjuda något finare.
Jag ska göra som min mamma säger och som hon alltid sagt, jag ska hålla huvudet högt och inte ge någon utav er någon makt.

Och ni kan sitta och säga att jag har dubbelmoral eller vadfan som helst. Jag pallar bara inte med skiten längre. Jag är fortfarande otroligt besviken på honom, det kommer jag alltid vara. Men jag kommer aldrig kunna säga att jag hatar honom och verkligen mena det.

Kommentarer
Postat av: ..

känner samma sak. exakt allt.

2012-01-31 @ 22:03:25
Postat av: Lina

Tycker synd om dig :( Men det är inte du som ska säga förlåt fina du!

2012-01-31 @ 22:14:23
Postat av: Anonym

Inte bara du som ska säga förlåt* :S

2012-01-31 @ 22:29:29
Postat av: Gunaj

Du är stark babe, som skriver detta.

2012-01-31 @ 23:01:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0